Diw to loowdi

Noddungal

Si wanaa heddii yimɓe rewɓe, neɗɗo kala foti ko yahde e golle e nguurndam, ko ɓuri waawde ɗon ko anndude ko neɗɗo kala foti gollaade.

Si woni huunde ɓuri teeŋtude e aduna, ko anndude hoore mum, seerani goɗɗo mo anndi hoore mum e hay si alaa e miijo, ɗum toɗɗi tawaade e nguurndam neɗɗo mo woodi miijo golle mum.

Nde neɗɗo gomɗinii fotaare mo jogii e nguurndam, o waɗata golle mum nelaaɗo, diine, o wulaa e golle nelaaɗo yimɓe.

Mo anndi golle mum walla mo yottake tawaade mum hoore mum, o yaata e waylude mawnde, o ñaamata nasara, o ñaamata ceede, fawaare, newnorde, mbeelu mum ɗon ko e bisimaare mo fawtaama jaabaade noddaango ɓanndu mum, nder mum, guure nder mum.

Ko ɓuri welde ɗon ko miijo golle walaa foti e MIN, ngam si alaa e miijo MIN haɗi golle men ngam MIN ñaamata ceede ngummeeɗi, darnde, fawaare, ekn.

Miijo GOLLAL, ko huunde mo jeyaa e ɓANNDU MEN NDER; ko huunde nder, juule, ɓanndu.

Miijo golle yaaraa neɗɗo yo yaha e ƴeewde teeŋɗe e ɓanndu ɗe golleeje ɓuri mawnude e dow ɓannduuji mawɗi e calwaari. Ɓuri noormal no MIN haɗi golle mum.

Miijo GOLLAL yaaraa men e laawol ngorgu neɗɗaaku, hay si men foti muñnde e jiiɓi, njamdi e bonngol.

Ñalnde neɗɗo waawi wiide goonga “MIN ANNDI MO NGONMI E KO GOLLE MI GOMƊINII” gilla ɗon o fuɗɗata nguurndam e teddeenga e yiɗde. Neɗɗo non wulaa e golle mum e golle mum e nder mum.

Goonga ko seeda tan yimɓe woodi waawde haalde non, e goonga ɓanndu. Ɓeen haalata ɗon ko cuɓaaje ɓeen woodi e darnde mawnde miijo GOLLAL.

Tawaade GOLLAL MEN GOONGA KO ƁANNDE DUUBI KALA, jaɓɓe jaŋde ɓuri mawnude, jaɓɓe mo tawaa e ɓanndu jaɓɓe jamaanu.

Tawaade walla tawaade golle mum neɗɗo, foti ko tawaade jawdi teeŋtunde.

Nde wulnaango tawii e goonga e duubi kala golle mum goonga, o wulaa e golle mum HOORE MUM.

Nde golle men fotake e duubi kala e darnde mo men jogii e nguurndam, men gollee golle men no nelaaɗo, walaa miijo e walaa miijo nguunɗu.

Gollee ɓuri ɓanndude men miijo, fitte walla miijo waylude gollee, o ɓanndee men bisimaare goonga, juule, nder hay si men foti muñnde e laawol.

E gollee men waawii tabbitaade nde darnde fotataa e GOLLAL neɗɗo, o miijoto e darnde PLUS.

Golle MIN ko PLUS. Ceede ɓuri, fawaare ɓuri, golleeje ɓuri, ekn. ekn. ekn. e no feewri no neɗɗo waawi waɗde munafiqi, ɗuulɗo, bonɗo, rewuɗo, tiiɗɗo ekn.

Si men ɗonngii darnde golleeje, men waawaa tabbitaade no seeda e nguurndam darnde fotataa e golle neɗɗo.

Si men ɗonngii e ƴeewde jamaaje proletariya, men waawaa seedeeje no seeda gollee fotataa e GOLLAL neɗɗo.

Nde men ƴeewi e teddeenga jamaaje cuɓaaɗe, yaata ko ko hirnaange e ko fuunaange e aduna, men waawaa seedeeje lere miijo GOLLAL. Ndaa “ƁIƁƁE GOODJEE” ngoni ko ɓaawo e njamdi, wuloo rewɓe bonɓe, ekn. ngam warude fitte. Walaa tawaade darnde mum e nguurndam, ɓee njaha e waylude e REWƊO WALA MO NANGI ko ngam “waylude seeɗa”.

Ko kulleeɗe haala caahu aduna sabu jeere aduna.

Hay gooto wanaa weloo e gollee mum ngam darnde fotataa e golle, nduumo njawdi gollal ngam hay gooto walaa miijo maayde e ndeeɗaagu, amma njawdi fotataa e GOLLAL ɓeen njawda.

Ndeeɗa gollooɓe foti wulaa e ganndiraaɓe walla inginiyeeɓe. Ndeeɗa avocat’en foti wulaa e ministre’en e ndeɗa ministre’en foti wulaa e darneeɓe. Ndeeɗa laaɓinɓe safuuji foti wulaa e ministre’en e ndeɗa ministre’en foti wulaa e laaɓinɓe safuuji, ekn. ekn.

Yimɓe ngoni e darneeji mo fotataa e dow, mo walaa foti e GOLLAL mum goonga, sabu ɗon machinaa jamaanu golloo no bone. Ɗum foti e motor mo ɓanndaa e koŋguuji mo fotataa e dow e gurtinee foti waawde bone, doggeeji, walla.

E gollee men waawii tabbitaade yeeso no waawri nde goɗɗo walaa darnde GOLLAL ngam wulaade hoore mum, ganndineeɗo diineeji, jaɓɓe siyasa walla darneeɗo fedde ruuhu, sayanse, gandal, gollee, ekn. nden o miijoto e darnde PLUS e o golla e golleeji ekn e ɓaŋgeeji guurɗi.

Ko lere nde darnde fotataa e GOLLAL neɗɗo gurtinee ko ɗuule.

E duubi mbonɗi ɗi men nguurdi, darnde ganndineeɗo ngoni ɓaŋgeeji mo ɓeece, mo walaa GOLLAL ngam Ganndinaaku. Gurtinee ko ɗuule, bonngu e walaa yiɗde goonga.

Ndeeɗa yimɓe golla ganndinaaku e darnde tawaade ceede ngam fottoo e jannde mum e Faculte Médicine, Dowla walla Inginiya walla seeda ngam ɓee njaamataa ko golla. Ɓeen boneeɓe e duule gandal ko taalibaaɓe.

Ganndineeɗo golleeɗo goonga hannde ko waawde tawaade e ɗum ɗum ɗum bisimaare mawnde mo taalibaaɓe jaŋde e collèges e jaŋde mawɗe waawaa jogii.

GOLLAL ganndineeɗo fottaa no saapo e geɓe gandal mo teeŋti GABRIELA MÍSTRAL goɗɗo ɗo JAŊDE GANNATA. Ganndineeɗo duunaa wi’i e jiiɗɗal e GANNDINEEƊO GUURE:

“Yom e yiɗde teeŋtunde, jaŋde an: ha yimɓe baneeɓe ɓuri neene, ngam waawde yiɗde e wallude no ɓee ɗon ko wanaa teewu an. Maestro, yom e waawde waɗde nder ɓiɗɗo an binndol an foti e ngam reenade nder mum kolliɗeeɗi an ɓuri jiiɓude, ngam nde lebbi an ndeeɗataa yimɓe”.

“Hoolam waawde binndol dowla maa e duubi an, ngam mi reena nder njamdi ñalnde kala e saa’a kala ngam”.

Mo waawaa fottude darnde ruuhu mawɗe mo ganndineeɗo wulanɗo non e mbeelu e dow miijo golle mum?

Neɗɗo yahataa e golle mum e laawol tati: arande: TAWAADE HOORE MUM darnde. Ɗiɗaɓo: ƴeewde ñaamaango teeŋtungo. Tataɓo: yeeɓo jaɓɓe jaɓɓe e ganndinooɓe mo tawaa GOLLAL taalibaaɗo e ƴeewde waawde mum.

Ndeeɗa yimɓe tawaa GOLLAL mum e saa’a ñaamaango nder nguurndam, yeeso haala teeŋtungo mo ñaami fotti.

GANDHI ko avocat’o kala, nde e sabu ɗuule e dow dowla Inde’en e Afirik hirnaange o waɗi reenaango ngam Inde e o doggake ngam wallude haala leñol mum. Saa’a ñaamaango yahii e GOLLAL nguurndam mum kala.

Yimɓe walluɓe aduna, tawii GOLLAL mum yeeso jaɓɓe, mo ñaami fotti. Menden memta OLIVERIO CROMWELL, baaba hoore Englaŋ; Benito Juárez, darneeɗo Meksik keso; José de San Martín e Simón Bolívar, baabeeji hoore Amerik hirnaange ekn., ekn.

JESÚS, le CRISTO, BUDHA, MAHOMA, HERMES, ZOROASTRO, CONFUCIO, FUHI, ekn., ngoonii yimɓe mo e saa’a ƴeeƴi anndude GOLLAL mum goonga e ɓee njaɓii noddaango nder mo yaha e INTERNO.

JANNDE FUNDAMENTAL ngoni noddaango ngam tawaade laawol, waawde taalibaaɓe. Laawol mo pedagoji ñaamti golla e duubi ngam tawaade GOLLAL taalibaaɓe, ngoni duule, walla.

Listuji GOLLAL ngoonii ɓaŋgeeji mo ɓeece mo ɓaŋgi darnde ganndinooɓe.

E nder leyɗe yeeso naatude e yeeso e GOLLAL, taalibaaɓe njawdi e duule psikolojia ɓuri bone. ɓee ngoonii lanndaaɗe dow matematika, civismo, biología ekn.

Ko ɓuri bone e ɗee laawol ko TEST psikolojia, índice Y.Q., ngoni e darnde e prontitud menta.

No leñol jaaba, no ɗum waɗi, taalibaaɗo ɗon e ɓale e nder bachillerati tati. Araande: Físico Matemáticos. Ɗiɗaɓo: Ciencias Biológicas. Tataɓo: Ciencias Sociales.

E Físico Matemáticos gurtaa inginiyeeɓe. Arquitectos, Astrónomos, Aviadores, ekn.

E Ciencias Biológicas gurtaa Farmaceutas, Enfermeras, Biólogos, Médicos, ekn.

E ciencias Sociales gurtaa Abogados, Literatos, Doctores e Filosofía e Letras, darneeji Empresas, ekn.

Misaal jannde e leyɗe kala fotataa e ko lere nde walaa bachillerati ɗiɗi. E nder leyɗe seeda bachillerati e nde o ngoni taalibaaɗo yaha jaŋde mawnde.

E nder leyɗe seeda waawde GOLLAL taalibaaɗo e leyɗe seeda ɗuum ya. Falla ko andata golla GOLLALMENTE e taalibaaɓe, andataa waawde mum e tendencias innatas. Goofool ko listuji GOLLAL e jerga lanndaaɗe, TEST PSICOLÓGICOS, índice Y.Q., ekn.

Laawol jahataa sabu miijo woodi saa’e jaɓɓe mum e si jaɓɓe ngoni e saa’e ɗee, gurtinee ko doggeeji e walla taalibaaɗo.

Ganndinooɓe waawii tabbitaade miijo taalibaaɓe woodi, no ɗiɗaɓo, ñaamaande e ndaareeje. Woodi Bio-Ritmo e glándulas masculinas e femeninas. Kadi woodi Bio-Ritmo ngam miijo.

E nder saa’e glándulas masculinas ngoni e PLUS e femeninas ngoni e MINUS walla viceversa. Miijo woodi kadi PLUS e MINUS mum.

Mo ñaamata andude sayanse BIO RITMO men wi’ata waɗde jannde golle BIO RITMO binndaa ganndo GNÓSTICO ROSA-CRUZ, Doctor Amoldo Krumm Heller, Médico coronel e Ejército Mexicano e profesor de Medicina de la Faculte de Berlín.

Men haala e teddeenga nde jaɓɓe emocional walla haala nder miijo yeeso jaɓɓe waawa yaara taalibaaɗo e doggeeji nder jaɓɓe yeeso-golle.

Men haala nde ɗuule e darnde ko waɗi waasa e sport’o, e waylude juulde, walla gollee kuugal ekn. waawaa jaɓɓe INTELECTUAL hay si miijo ngoni e PLUS e yaaree taalibaaɗo e doggeeji nder jaɓɓe yeeso-golle.

Men haala nde jaɓɓe fotataa e nder instintivo, talvez en combinación con el placer sexual, o con el centro emocional, ekn., waawaa yaaree taalibaaɗo e doggeeji nder jaɓɓe yeeso-golle.

Men haala nde jaɓɓe sexual Kala, síncope de sexualidad reprimida, ɗuule sexual, ekn., waawa waɗde bonngu e dow miijo nde yaaree e doggeeji nder jaɓɓe yeeso-golle.

Jannde fundamental janngini nde gérmenes golle ngoni, walaa seeda e nder intelectual seeda e nder tati ɗiɗi Psikofisiología e máquina orgánica.

Ko fotti jogii e dow nder psíquicos ɗo noddaama Intelecto, Emoción, Movimiento, Instinto e Sexo. Walla ko miijo nde intelecto ko seeda nder Cognición. Si jaɓɓe seeda nder intelectual ngam tawaade golleeji ko waɗi golleeji yimɓe, e nder ko yaatee duule ɓuri bone mo waɗde bone ngam yimɓe e jamaanu, ɗuum jiiɓi ngam germenes golle ngoni seeda e nder intelectual seeda e nder nder psiko-psicológicos tati ɗiɗi yimɓe.

Laawol wala seeda ngam tawaade golle goonga taalibaaɓe ko yiɗde goonga.

Si baabeeji e ganndinooɓe gollake e dow ngam ƴeewde e suudu e jaŋde, ngam ƴeewde e teddeenga golleeji taalibaaɓe, waawaa tawaade tendencias innatas e taalibaaɗo kala.

Ɗon ko seeda laawol wallaa baabeeji e ganndinooɓe tawaade miijo golleeji taalibaaɓe.

Ɗuum ñaama yiɗde goonga baabeeji e ganndinooɓe e ko lere si walaa yiɗde baabeeji e gañaaɓe e ganndinooɓe golleeɓe waawde sarfude goonga ngam taalibaaɓe e taalibaaɓe, gollee ɗon gooftotaa.

Si dowla njaamataa wallude jamaanu, njaamataa doggude ɓaŋgeeji e tempel e latigo miijo.

Naatotaa saa’a jaɓe waylitingo e waɗde dawra dow dow dow binndol JANNDE FUNDAMENTAL.

Taalibaaɓe njaamata wallude dowla mum e ngam ñaama dowla ganndinooɓe golleeɓe goonga. Nasib ko woodi njamdi jaɓe dowla e taalibaaɓe woodi njamdi ɗon.

E nder leyɗe seeda nder jaŋde, collèges e jaŋde mawɗe, seeda ganndinooɓe orienting mo goonga ngoni golleeɓe, darnde mo ɓee njaamataa fotaa e tendencias innatas mum. Ganndinooɓe ɓee ngoni andataa orientaade e dowde ngam walaa hoore mum waawii orientaade.

Ko ñaama e teeŋtunde ganndinooɓe golleeɓe goonga waawde orientaade e teddeenga taalibaaɓe.

Ko foti andude nde e darnde pluralidad e MIN, neɗɗo yahataa otomatik golleeji mo heewi e teatre nguurndam. Bikkon woodi golle ngam jaŋde, goɗɗo ngam laawol e goɗɗo ngam suudu.

Si waawde tawaade GOLLAL suka walla sukaayankeejo foti e ƴeewde ɓee e jaŋde, e suudu e hay e laawol.

Golle ƴeewde ɗon ngoni waɗde mum baabeeji e ganndinooɓe goonga e darnde.

E nder pedagogi anticuada woodi misaalu ƴeewde calificaciones ngam reende golleeji. Taalibaaɗo mo distinguioo e civismo e calificaciones jaɓeejaɓee ɗon ɗon ɗon wulaa e abogado waawde e nde distingioo e biología ɗon e jaɓɓe no ganndo e nder potence e mo e matematica, no inginiya waawde ekn.

Misaalu goofoole ngam reende GOLLAL ko empirical ngam miijo woodi ñaama mum e ko ɓuri e ko seeda e haala e ngoni e estados particulares especiales.

Ndeeɗa binnditooɓe mo e jaŋde ngoonii taalibaaɓe boneeɓe e gramática ɓee descollaron e nguurndam no ganndinooɓe goonga e dowla e laawol. Ndeeɗa inginiyeeɓe notables ngoonii saa’a kala e jaŋde calificaciones ɓuri bone e Matematica e multitude de médicos ngoonii e jaŋde reprobados e biología e ciencias naturales.

Ko bono no baabeeji heewi waɗde jannde aptitudes e bikkon mum ɗon ƴeewa nder ɓee golleeji seeda ÈGO mum, YO psicológico, MI HOORE MUM.

Ndeeɗa baabeeji abogados ñaamata nde bikkon mum yaha e bufete e ndeɗa baabeeji ngoonii e nguurndam nde bikkon mum waɗde interesaaje mum seeda walaa interesaaje seeda miijo golleeji.

YO ñaamata saa’a kala yeeso, trepar e topé darnde, waɗde andude e nde ambiciones mum doggake ɗon njaamata reende e bikkon mum ko e hoore mum waawaa fawde. Baabeeji ɗee metée bikkon e carreras e darneeji mo walaa e foti e miijo GOLLAL ɗee.