Ddu ɣer ugbur

Tamusni

Ad dɣa medden tɛerrḍen tmuɣli (CONCIENCIA) d uɣil (INTELIGENCIA) neɣ d tmusni (INTELECTO), u win yesɛan aṭas uɣil neɣ d amussni, ttafen-as assaɣ d win yesɛan tmuɣli.

Nekkni neqqar belli tmuɣli ɣer umdan ur tettḥussu ara fell-as ccek, war tugdi n tukerḍa, d yiwen n uḥric yesɛan azal meqqren n tmekkat n tmusni n zdaxel, i yellan d ilelli s lekmal ɣef yal amussu n wallaɣ.

Tazmert n tmuɣli teṭṭef-aɣ ad nessin iman-nneɣ.

Tmuɣli tefka-yaɣ tmusni s lekmal ɣef wayen yellan, anda yella, wayen iẓer s tidet, wayen ur yessin ara s tidet.

Tasenɣert timsedɣert (PSICOLOGÍA REVOLUCIONARIA) tessalay belli anagar umdan s yiman-is i zemren ad yessen iman-is.

Anagar nkkni i zemren ad nessen ma nella neɛya deg yiwet n teswiɛt neɣ ala.

Anagar yiwen s yiman-is i zemren ad yessen ɣef tmuɣli-s, u ma tella deg yiwet n teswiɛt neɣ ala.

Amdan s yiman-is, ulac win yugaren-t, i zemren ad iɛqel di kra n yimir, kra n teswiɛt, belli uqbel n yimir-nni, uqbel n teswiɛt-nni, ur yelli ara d amɛayan, tella tmuɣli-s teṭṭes aṭas, imiren ad yettu tajriba-nni neɣ ad iṭṭef-itt am usmekti, am usmekti n tajriba yesɛan tazmert.

D ayen ilaqen ad nessin belli tmuɣli ɣer uɣersiw amseklan (ANIMAL RACIONAL) ur telli d ayen yettdumun, yettɣimi.

Aṭas n wakud, tmuɣli ɣer uɣersiw ameɣlul (ANIMAL INTELECTUAL) iwumi qqaren umdan, teṭṭes aṭas.

Drus, drus mliḥ i wakuden i deg tmuɣli teqqar. Uɣersiw ameɣlul ixeddem, itteddu s tkarrust, yezweǧ, yemmut, atg., s tmuɣli yetṭessen s lekmal, anagar deg wakuden idettwaznen i teqqar:

Tudert n umdan d tudert n urgu, maca yettaɣ awal yella yeqqar, ur yettḥessu ara ad yeqqar yettargu, yesɛa tmuɣli teṭṭes.

Lemmer ad yeqqer yiwen, ad yettḥussu d amegḍaz meqqren ɣer yiman-is, ad yefhem deg yiwet n teswiɛt ccɣel-is d abeḥri, tkerḍa-s.

Tudert-a d tkerḍa tamegḍazt, d tajeɣlilt i tḍurru mliḥ, u drus ay tettili d tilemẓunt.

Lemmer ad d-yeqqer yiwen umezḍag deg tlemmast n umenzay, ad iwali s umeɣzu ɣer medden yellan d imqadmen u ad yerwel si ccɣel-a yeffɣen, ɣer zdat n yewdan yetṭessen u ur sɛin ara tmuɣli.

Mi ara yettḥussu umdan yesɛa tmuɣli teṭṭes, zemreḍ ad tḥeqqeḍ belli yebda ad yeqqar.

Iɣerbazen imsedragen n tasenɣert taqdimt itekkren llan-t tmuɣli, dɣa ttakkren lufan n wawal-a, tḥussun-d tissit n urgu yellan d alellu. Imdebbren n iɣerbazen-a, teṭṭsen aṭas deg yiwet n tissit qrib ger wemɛayan d ur yesɛan ara tmuɣli.

Wid yetɛerḍen tmuɣli d tigawin tisenɣertin; axemmem, imalen, timdinin tizerganin d timḥussiyin, s tidet ur sɛin ara tmuɣli, teṭṭsen aṭas.

Wid yettaqbalen llan-t tmuɣli maca tekksen s lekmal ibeddelen n tmusni, tḥussun-d lexṣas n tajriba tamerɛayt, tissit n tmuɣli.

Yal amdan yeqqren kra n wakud s imir, yessen mliḥ seg tajriba-s belli llan-t ibeddelen n tmuɣli i yettwamgazen ɣer yiman-is.

Amenzu Akud. Acḥal n wakud i neqqim d imɛayen?

Tisnat Telɣuɣa. Acḥal, d acu i neqqar tmuɣli?

Tis-krad. TIFESSI D TESSIST. Ɣef acu ara yili d amɛayan?

Tasenɣert timsedɣert d teɣri tabarart taqburt (PHILOKALIA) ttakken awal belli seg tezmerin timeqqranin n uswir yettwaznen mliḥ, zemren ad qqren tmuɣli u ad tt-gen d tin yettdumun u yettwasmersen.

Tarbit tabarart tesɛa fell-as ad teqqar tmuɣli. Ulac fell-as azal n ɛecra neɣ mraw-d-ḥemstin iseggasen n tira ɣer uɣerbaz, ulelli d tesdawit, ma yeffeɣ-d si tnadra nella d imukan yetṭessen.

Ur yelli d win yettɣilen ma s kra n tezmert tameqqrant zemren ad ilin uɣersiw ameɣlul d amɛayan ɣef yiman-is anagar deg kra n yimirat.

Yebḍa belli deg aya ad ilin lukanin drusit i tebḍan ad tent-nadi s taftilt n Diógenes, lelukanin-a drusit ttusbedden sɣur yirgazen tidet, BUDDHA, JESÚS, HERMES, QUETZACOATL, atg.

Ibeddayen-a n ddinan ṭṭfen tmuɣli yettdumen, llan-t d imeqqranen yettwaẓren.

Aṭas n wakud medden ur sɛin ara tmuɣli ɣef yiman-nsen. Tameḥqert n ulaɛyal deg uswir yettdumun, tlal-d si usmekti d akk isebtaren n axemmem.

Amdan ittarran tira tabarart ad yefhem tudert-is s lekmal, yezmer s tidet ad yerr, ad yecfu acḥal n tikkal i yezweǧ, acḥal n warraw i yeǧǧa-d, anwa i d yimawlan-is, iselmaden-is, atg., maca ayi ur yessakel ara ad yeqqar tmuɣli, ayi d usmekti n tigawin ur yessin ara u ayagi d akken kan.

Ilaq ad d-nɛawed ayen i d-nenna deg waduren iɛeddan. Llan-t rebɛa twuriwin n tmuɣli. Ayagi d: TISSIT, uswir n YEQQAR, TIɣRI-n T IMAN u TAZɣERT TABART.

Aɣersiw ameɣlul ameskin iwumi qqaren d amdan, anagar i deg iɛic deg snat n twuriwin-a. Yiwen n uḥric n tudert-is iteddu deg tissit, u wayeḍ deg umi qqaren d uswir n YEQQAR, iwumi qqaren daɣen d argu.

Amdan yetṭessen u yettargu, yettaɣ awal yeqqar ɣef wayen yewwi ad yuɣal ɣer uswir n yeqqar, maca s tidet deg uswir-a n uqyar yettkemmil yettargu.

Ayi icuba i tizi n tseḍsadt, tɣelben yetran ɣef tafa n tafat n taftart maca yettkemmiln ad llan, ɣas akken allen tizeggaɣin ur tent-ttḥussun ara.

Deg tudert tabarart yesɛan ssiɛ, amdan ur yessen ula d acemma ɣef TIɣRI-N T IMAN u yugar-itt mliḥ tazɣert tabart.

ɣas akken medden d imsebriden u akk medden ttamnen yesɛan TIɣRI-N T IMAN; aɣersiw ameɣlul yettaɣ awal yesɛa tazmert yesɛa tmuɣli ɣef yiman-is u ur yettaqbal ara ad yenna belli yella yettṭes u yettidir war tmuɣli ɣef yiman-is.

Llan-t wakuden idettwaznen deg umi yeqqar uɣersiw ameɣlul, maca wakuden-a drus mliḥ, zemren ad sbedden deg yiwet n teswiɛt n tuɣdi tameqqrant, deg yiwet n tugga timenɣiwt, deg kra n tikta tameɣbunt, deg kra n uswir amaynut ur n-yettawi ara tamawt, atg.

S tidet d tuɣdi belli uɣersiw ameɣlul ameskin ur yesɛi ara amennaw ɣef yiwudat-a imeɣlalawen n tmuɣli, ur yezmir ara ad tent-id-yerr u ur yezmir ara ad tent-yeg d tinnedumin.

ɣas akken tarbit tabarart tɛellem belli amdan yezmer ad YAƐṚḌ ad yeṭṭef tmuɣli u ad yales TIɣRI-N T IMAN.

Tasenɣert timsedɣert tesɛa tiwriwin isebtarin ad TESERṚEW Tmuɣli.

Ma neṛwa ad NESERṚEW Tmuɣli ilaqa-yaɣ ad nebdu s usmersi, ad nɣer u imiren ad nekkes akk uɣerbazen i d-yettbanen ɣer webrid, deg udlis-a nessaɛlem-d abrid ad NESERṚEW Tmuɣli nebdu si dɣaɣen n uɣerbaz.