Tasuqilt Tawurmant
Tidet
Segg zedɣi d ilemẓi yekkat-ed iberdan n leɛtab n tudert-nneɣ teččur d leɛweǧ n uqelw, tamsaltin tigejdanin n twacult, tixessaṛ deg wexxam d uɣerbaz, atg.
Yettban-d belli deg zedɣi d ilemẓi, ɣas akken kra kan ara yilin, akk ayagi ur yettaweḍ ara ad yeɛteb fell-aɣ s ṣṣeḥ, maca mi ara nexdem d imeqqranen, tekkat-ed isteqsiyen: Anwa i d nekk? Ansi d-usiɣ? Acuɣer ilaq-iyi ad dɣiɣ? Acu-tt tmentilt n tudert-agi? Atg. Atg. Atg.
Akk deg ubrid n tudert nesseqsa iman-nneɣ isteqsiyen-agi, akk ndeɛ yiwet n tikkelt ad nnadi, ad neḥwec, ad nessen “acuɣer” n leḥyaḍ n wussan, tiɣensa, imeɣran d leɛtab, maca maɛnd-aɣ mazal nettɣimi deg kra n tmuɣli, deg kra n rray, deg kra n liman ɣef wayen i d-yenna umeẓẓuɣ, deg wayen i ɣ-d-yerr kra n umɣar aḥeqqi, atg.
Neffer-aɣ tiɣri tazewwert d talwit n wul isekkuden, ɣef waya ur nezmir ara ad nar ḥeqq s yiman-nneɣ amek yella, nettḥwaj ayen ara d-inin wiyaḍ d ayen yettban-d belli nettɛeddi deg ubrid yeɣellten.
Tamdurt tasermat tesṭeggiṛ srid fell-asen i wid ur numinen ara, i wid ur numinen ara s Rebbi.
Tamdurt Tamarksist-Talininit tesṭeggiṛ fell-asen i wid yumnen s REBBI, maca deg tlemmast akk ayagi d yiwet, d kwestyun n rrayin, d ccwaq n medden, d uɣawasen n uqelw. Ur d liman, ur d ur liman, ur d ccek, ur d ayen yettbanen belli nar-aɣ ḥeqq.
Aqelw yezmer ad yefk lemɣawla i iman-is ad yamen, ad yekksek, ad yerr-ed rray, ad yexdem tuggniwin, atg, maca ayagi mačči d amek ara nar ḥeqq.
Nezmer daɣen ad nefka lemɣawla i iman-nneɣ ad numen s tfukt neɣ ur numin ara s yis-s d arme ad ncekken deg-s, maca itri ameqqran ad yeqqim ad yefk tafat d tudert i wayen yellan, bla ma rrayin-nneɣ sɛan deg-s lqima.
Deffir n liman werɛad, deffir n ur liman d ccek, teffren aṭas n tɣawsiwin n tikli yelhan d tmuɣliwin yellan d tilawin ɣef tneṣlit ideg yeqwa “NEK”.
Tamdurt n ṭṭabla tasermat d tamdurt n ṭṭabla takomunist yal yiwet tella deg-s amek akken ara txeddem, s ccwaq-nsen, tuggniwin-nsen d tmuɣliwin-nsen, ṭṭabla-nsen yelhan. Ayen yellan d tikli yelhan deg ucikel tasermat d tikli diri deg ucikel akomunist d amaɛna.
Tikli yelhan tettɛelleq ɣef lɛaddat, deg umkan, deg lweqt. Ayen yellan d tikli yelhan deg tmurt d tikli diri deg tmerṭilt d wayen yellan d tikli yelhan deg yiwet n tallit, deg tmerṭilt d tikli diri. Tikli yelhan ur tesɛi ara azal aqdim, ma nsedder-tt-id akka, tban-d tɛebla deg tmiḍt deg tmiḍt.
Assegmi agejdan ur yesselmad ara tikli yelhan, assegmi agejdan yesselmad TAɣDEMT TIRQIQIT d ayen i ḥwaǧen tiddas timaynutin.
Seg yiṭes aḥerrac n leqrun, deg akk tallitin, yella yalwaḥid yebɛaden ɣef ddunit akken ad nnadin ɣef TIḤEQQANIT.
D aɛiban ad tebɛed ɣef ddunit akken ad tnadiḍ ɣef TIḤEQQANIT imi tella deg ddunit d deg umdan da d tura.
TIḤEQQANIT d ayen ur yettwassnen ara deg tallit ɣer tallit d ur tella ara s tberreɛ seg ddunit d ur tettuɣal ara ad teǧǧeḍ lejdud-nneɣ amek ara nɛerḍeḍ.
D aɛiban ad tiniḍ belli akk tiḥeqqanit d tiḥeqqanit deg ufsas d belli akk tiḥeqqanit d tɣalt deg tlemmast.
TIḤEQQANIT d taɣdemt d TLA NEƔ UR TLI, ur tezmir ara ad tili deg ufsas, ur tezmir ara ad tili d tɣalt deg tlemmast.
D aɛiban ad tiniḍ: TIḤEQQANIT n lweqt d wayen yellan deg yiwet n tallit deg tmerṭilt ur TLI ara.
TIḤEQQANIT ur tesɛi ara ayen ara d-yini s lweqt. TIḤEQQANIT D TAMEDDURT. NEK d lweqt dɣa ur yezmir ara ad yessen TIḤEQQANIT.
D aɛiban ad tessemɣar tiḥeqqaniwin timawiyin, timensayin, timeɣlalin. Medden sersayen-d tmuɣliwin d rrayin s ayen yellan d TIḤEQQANIT.
TIḤEQQANIT ur tesɛi ara ayen ara d-yini s rrayin d rrayin yettusemman tiḥeqqaniwin timawiyin, imi dɣa d uɣawasen ur nessawel ara n uqelw.
TIḤEQQANIT d ayen ur yettwassnen ara deg tallit ɣer tallit d ɣas yezmer ad yettwaɛerḍeḍ mi ur yelli ara NEK asikulu.
Tiḥeqqanit mačči d kwestyun n timuqlin, tmuɣliwin, rrayin. Tiḥeqqanit ɣas tezmer ad tettwassen s tejribt tazzewwert.
Aqelw ɣas yezmer ad yefk rray d rrayin ur sɛin ara ayen ara d-inin s tiḥeqqanit.
Aqelw ḥellu ur yezmir ara ad yessen TIḤEQQANIT.
Iselmaden, tiselmadin n uɣerbazen, ilisen, tasdawiyin, ilaq ad ɛerḍen tiḥeqqanit d ad d-beggnen ubrid i yinelmaden-nsen.
TIḤEQQANIT d kwestyun n tejribt tazzewwert, mačči kwestyun n tmuɣliwin, rrayin neɣ tmuɣliwin.
Nezmer d ilaq-aɣ ad nɣer maca d lḥala n tezdaɣ ad nɛerḍ fell-asen s yiman-nneɣ d s ṣṣeḥ ayen yellan d tiḥeqqanit deg yal tmuɣli, tmuɣli, rray, atg. atg. atg.
Ilaq-aɣ ad nɣer, ad nsedder, ad neḥwec, maca daɣen neḥwaj s TEZDAɣ deg-s ad nɛerḍ TIḤEQQANIT yellan deg wayen akk i neɣru.
D ayen ur nezmir ara ad nɛerḍ TIḤEQQANIT mi aqelw yella d amehdad, d amehdad, d afejjal s rrayin yettemsalafen.
ɣas yezmer ad nɛerḍ TIḤEQQANIT mi aqelw yella d asuss, mi aqelw yella d asusru.
Iselmaden d tiselmadin n uɣerbazen, ilisen d tasdawiyin, ilaq ad beggnen i yinelmaden d tlemẓin ubrid n tuɣalin ddaw uqelw d aɣrib.
Ubrid n tuɣalin ddaw uqelw d aɣrib yesɛedda-aɣ ɣer tissusmi d tussna n uqelw.
Mi aqelw yella d asuss, d ilelli seg iɣuṛafen, arayen, rrayin, atg., mi aqelw yella d asusru ttekkaten-aɣ ɣer tiḥeqqanit.