Tasuqilt Tawurmant
Tidett Tafat N Tidett
Qrib ad mmten ملايين seg imezdaɣ n Tefriqt, Asya akked Marikan Talaṭinit seg laẓ.
Lgaz yeffɣen seg “Spray” yezmer ad yeḥḥu Ozone seg tilisa tagennawt n tegnit.
Kra n imusnawen ttarant belli deg useggas Umlyun ad yekfu Ukessar n tegnit nneɣ.
Leṣnaf n yefsan llan mmten γef ddemma n umezɣi n yilel, આ યલ્લાહ ḥeqqani.
Bla ccekk s ubrid i nelḥeq, ar taggara n lqern-a, ad yessefk i imezdaɣ n temdinin timeqqranin ad sseqdcen timqeqyin n Oxygen akken ad ḥerzen iman-nsen seg ddxan.
Ma yella yettkemmil umezɣi s wazal-ines yeffɣen leɛqel, ur yeṭṭuɛṭṭil ad yeqqel ur yezmir ad yečč yefsan, આ યલ્લાહ yemmuten deg waman yellan s umata d imezɣen ad ilin d amgarad i ṣṣeḥa.
Uqbel aseggas Umlyun ad yeqqel d ayen iweɛṛen ad yaf umdan teftist anda yezmer ad yerẓ deg waman ẓẓiden.
γef ddemma n tkerza d ṣṣerf meqqren n wakal d ukessar, qrib ad qlent tisekkiwin ur zemrent ara ad sent-ffɣent tgemrawin i yessefk i umɣar n medden.
“Aɣersiw Amezɣan”, sɣalet qqaren-as argaz, mi d-yezɣi ilel s lḥeqra, isemmeḍ tagnawt s ddxan n tkerrust d tmura-ines, yettruẓu akal s tifelwin tiṭuminin d ukesser n tgemrawin yellan d amgarad i tseddart tagennawt, yebna-d belli yesserɣeb tagent Teqnit, i uneɣru aɣezfan d werεan i ur yezmer ara ad yekfu s Tameqqrant N Tmusni.
Weɛṛ ad izger ddunit abrid n useggas Umlyun, axater “Aɣersiw Amezɣan” yettruẓu tignut taḍuranit s tazzla n umlyun.
“Aɣersiw Amseqqaq”, sɣalet qqaren-as argaz, yettṛağu ad yerr ddunit d teqqaɛet, iẓer belli yettṛağu fell-as, d ayen i yellan yeṭṭfaɛ.
γef ilel, yebna-d belli akk timura rrant-t d yiwet n Benk Abɛaɛr ameqqran.
Ssebɛin N Umalyu seg akk Tbaɛɛert n ddunit tetteddu i yal seg yilel.
Tazla meqqren n Petrul, Iɣersiw Imɣi seg yal aseklu, Tikerras timyaḍnin, Algaz Imsemḍen, Algaz Itenɛifen, idertigɛen, atg., llan tenɣen akk leṣnaf iddren n yilel.
Iffran n yilel d Balnkṭun, yellan d azal meqqran i tudert, llan ttruẓun.
Bla ccek tameɣreḍ n Balnkṭun n Yilel ትእመን ትርጉማት d azalen ur nettwafa.
γer tḥeqqiqt tasnamti yezmer ad ttwaḥeqqeq belli kra n imukan seg Atlantik d Bagiṭfik ṭṭfen-d iṣenṭan idɣaɣen, aseklu n tifelwin ṭuminin.
Deg temdinin timeqqranin n ddunit d umata deg Turuft, aman ẓẓiden ttwaṭṭafen, ttwaḍsen, ttwaḍfen, ssin ttwaṭṭafen s tikkelt nniḍen.
Deg temdinin timeqqranin “Aɛqal”, aman i ttwattun i umgarad n medden ttɛeddin seg tegmatin n medden aṭas n tikkal.
Deg temdint n Kuguta, tilisa akked Venezwela, Agdud n Kulumbja, Marikan n Unẓul, imezdaɣ ttwaḥettmen ad sen-sen aman iberkanen d imezɣan n wasif i yeqqimen akk d tɛeqqa yellan seg Bambluna.
Ḥeɣdeɣ ad iḥedder s uswir γer wasif n Bamblunita i yellan d agmat aɣil i “Tala n Ugafa” (Kuguta).
S ṣṣeḥ yella tura aɣbalu n aman nniḍen i yeqqimen di Temdint, ma ur yella ara ad sen-sen aman iberkanen n wasif n Bamblunita.
Aṭas n ussafan, Aṭas n tikerras, Tisekkiwin timyaddnin, ttaɛṛafen ad ṣeffun aman iberkanen n temdinin timeqqranin n Turuft, maca tiɣersiwin ttemlalayent-d s aman iberkanen ḍsen iɣersiw i aṭas n tikkal ɛeddan seg tegmatin n medden.
Iṣenṭan n Bacteriologists yufa deg aman ttwaṣeffun n Temanavti Timeqqranin, akk asekklu n: virus, colibacilos, patógenos, bacteria n Tuberculosis, Tifo, Viruela, Larvas, atg.
Ma yella ur yeqqim ara d ayen ur nettwamen deg imukan-nniḍen n aman Potabilizadoras n tmurt n Turuft, yettwaḍsen virus n uɣersiw n Poliomielitis.
Gar ayagi, uḍeɛ n waman d azɣal: Iṣenṭan imezwura ttarant belli i useggas 1990, argaz ameqran ad yemmet seg uṭṭan.
Ayen yellan d aweɛrar seg akk ayagi d tɣarasin ukessar n aman ẓẓiden, llan deg uɣil γef ddemma n usmerser n Aɣersiw Amezɣan.
Tkerza bla רחמים seg ẓẓutrin n Betrul, tetteddu d aɣil. Betrul i d-yettwakksen seg ukessar n wakal, yettɛeddi aman ukessar d yezɣi ten.
Asekklu seg ayagi, Betrul yerra aman ukessar n Teqnit deg uḍerru i akteɣ seg yiwen n lqern.
Yebna-d, asekklu seg akk ayagi, mmten ibrujen d aṭas n medden.
Ma neḥḍer tura kra γef tagnawt i yellan d azal meqqran i tudert n tlufa.
S yal aseṛḥeb d aseṛḥeb n tagnawt, iɛebbaden ttwaṭṭfen agram n tagnawt, neɣ ayagi, kra n tnac agram akubik deg ass, ttelqqem tazla-ya s waɣar n Uzɣal timyaḍnin i yella γer Teqnit, uɣuren ad nesɛu azalen ḥeqqanin n Oxigena i tessen uswir akk n medden, ma ur nḥettem ara γef wid i tessen akk tlufa nniḍen iɛersiw i ttuddren γef udem n Teqnit.
Akk n Oxigena i nettaṭṭaf, yella deg tgnawt d yezmer i Balnkṭun i tura i nelha nenɣen s umezɣi d udem γer tmuzɣa tasengamt n ibrujen.
S tuccḍaɛ tɣarasin n Oxigena llan mɣuren.
Aɣersiw Amsedfer s tuccḍaɛ qqaren-as argaz, s tmura-ines ur yettwaḥsabent ara yeqqen deg ubrid i tazzla n asirem ṭṭiq, yellan d azal meqqran d iweɛren i tmuzɣa tasengamt, d ayen i neḥseb tazla n Oxigena i d-ttfaqen tura ibrujen, d azɣal aṭas yeqqnen seg lqern iɛeddan.
Ayen yellan d aweɛrar seg akk tirzi tameqqrant-a seg ddunit d “Aɣersiw Amezɣan”, yetteddu yezɣi ilel, yettruẓu Balnkṭun d yettruẓu taserɣa.
“Aɣersiw Aɣersiw”, yetteddu i ruẓu s tuccḍaɛ tɣarasin n Oxigena-ines.
“Smog”, i d-yettfaqen “Amɣar Umezɣan” deg ubrid γer tagnawt; ma yella ur yettuɣal ara d aqettal yeqqen deg ubrid i tudert n Teqnit.
“Smog”, ur yeḥḍer ara ad yemɣer tɣarasin n Oxigena, maci, gar ayagi, yettruẓu i medden.
“Smog”, iqebbel tigawin d tuḍatrin yemsemḍen weɛṛ ad ttwaɛafen, ayagi yella yettwaḥeqqeq.
“Smog”, yeqqen asarem n tafat d tellaṣer i ugaravjuliṭ, ɣef ddemma n ayagi, yettfaqen tirziwin deg tgnawt.
Tetteddu aɣbel n tirziwin tiklimatinin, tiserɣiwin, d yettwaɛzal i lqoteb i Umezwa, Iɛqulen imeɣrasen, Itɛeqten, atg.
ɣef ddemma ur yettwaqabal ara seg sseqdec n tɣara tanamakt deg useggas Umlyun, ad yili aɣar deg kra n temnaḍin n Teqnit, d ayagi ad yeɛwen deg ubrid i uḥuddu n Tɣarasin n Teqnit.
Qrib ad qlent lqoteb s tɣarasin deg Umezwa n Teqnit, d umezwa-a ad yeqqel d lqoteb.
D yettwasileɣ n Lqoteb i yebdan d Yewɛar Amlyunan yettḥeqiq seg tmes.
Deg tseddart iɛeddan, ad yemɣer “Dioxide n Karbun”, ssin tazla-ya takimist ad terẓu ad d-teldi tseddart deg tgnawt n Teqnit.
Safan-a neɣ tseddart, ad tessen uẓeɣar tamkerrast d ad taɛfen am umqecqen n tmusniwin.
Aɣbel n wakal ad yeqqel d aɣar deg aṭas n imukan d waɣar ad yessileɣ iceffar n Lqoteb, yeddu yeqqen uswir n ilel s umata.
Teqɛett yella d azɣal, akal yettwafa yettḥeqiq d yal ass tteddu tlalayen timyaḍnin n medden i yessefk umɣar.
Taqqaɛet tameqqrant n Laẓ i yettḥeqiq, ad yili d awerεan; ayagi yella deg tewwurt.
Tura mmten ṭṭaṭ timyaḍnin n medden yal aseggas s ulaẓ, ɣef ddemma n ulac n umɣar.
Tamera tamzɣawit n tẓegwa d tkerza tamesɣawt n Minas d Betrul tteggan Teqnit d aɣarbaz.
Ma yella ḥeqqani, tɣara taṭumit d tameɣreḍ i medden, ur yettwaḥettem ara belli yella tura gar ayagi, “asirem n Tameɣreḍ”, “Tiṭuminin Mikrobinin” d aṭas n tezmarin nniḍen imyawsanen, ḍesen; i d-faqen iṣenṭan.
Bla ccek akken ad ttwaṭṭafen tɣara taṭumit, yessefk akteɣ n wayet ur yezmir ad yettwaɛqal d uɣuren ad yeqqen aɣbel deg yal tikkelt.
Akken ad ttwaṭṭafen tɣara taṭumit, yessefk akteɣ n ukteɣ n waduɣi imyarawen, deg-sen ttwasenqed unac n sebɛin unalyu, ayagi yerra akessar tagennawt ttwaḥeṭṭm s tazzla.
Iṣenṭan idɣaɣen i d-yeqqimen deg ukessar ḥettmen d imsemḍen deg uswir. Ur yelli ara umkan yettwanef deg uṣenṭan idɣaɣen.
Ma yella lgaz n ubasur atumi yeɣleb ad yeɣleb, xalti yella yiwen wezwel, ad mmten timyaḍnin n medden.
Amezɣi n umɣar d waman yettawi tirziwin tidɣaɣanin d imẓal idɣaɣen: tlufa i d-tlalayen iɛedyen d imẓalen.
Uqbel useggas 1999, ad yili yiwen uɛeqlen azɣal atumi i d-yettfaqen tmusni.
ḥeqqani medden ur ssinen ara ad ddren, yettwaɛyaɛ deg uswir d yettruẓu γer tawaɣit.
Ayen yellan d aweɛrar seg akk iḍuɛen-a, d tɣarasin n tseddart-a, ayagi yella: tamesɣawt, timenɣatin, aruẓu n Teqnit i neddren deg-s, atg., llan deg yiḍuɛen nneɣ, nesɛaɣiten deg uḍu nneɣ, deg Psiquis nneɣ.