Ddu ɣer ugbur

Taẓuri n Tmusni

Deg umeslay n tasufit yeɛnan asuseg n irkelli yettwagzen deg ulawen-nneɣ, tettban-d kra n tikkelt tiddest, llqelɛ u d tiguggi.

Bla ccekk, ilaq-aɣ ad nerr dima ɣer tazwara d tunef tella d tazwara, ad nqader dɣa lsas n lxedma n tussna (psikulujit), ma nebɣa s tidet aɣurru deg wayla.

Asirew n lxedma n tasufit d ayen ilaqen ma nebɣa s tidet aɣurru deg wayla yakk.

Deg lweqt ur nḥemmel lxedma n tussna (psikulujit) i yewwin ɣer ubeddel, ad nqader dɣa lsas, d ayen iɣelben ayen yellan d lmuḥal.

Ad yili d lbaṭel ma nessaɣur aɣ-iɛjeb lxedma, ma ur neḥrim fell-asen.

Ayagi yeɛni asirew d ayen ur yezmir ad yexxer ma nɛawed tikkelt nniḍen ad nqader lsas n lxedma n tussna (psikulujit).

Ilaq uqbel kullec ad neɛreḍ d acu-t wayen umi qqaren tamusni, acku aṭas n medden ur ssaramen ad gren tamuɣli ɣef waya.

Kra n wemdan yeddren ala kan ur yettnuzuɣ belli ameɣras (boxeur) m’ara yeɣli yettwaḥzen ɣef texxamt (ring), yetneffes tamusni-s.

Yettban belli m’ara yuɣal d aqvayli, ameɣras-nni yettwaxḍeɛ yettuɣal yeṭṭef tamusni-s.

Deg waya, kra yessawaḍ belli tella temgerrḍ yettbanen gar tawsit d tmussni.

M’ara d-nerẓu ɣer ddunit, akk nettɛedda deg tudert 3% n tmussni d 97% i tettwaseksem gar tmusni tageffast, tmusni taratast u tmusni tarussnant.

3% n tmussni yellan d tiɣeffart (éveillée) tezmer ad tezdeɣ m’ara nexdem ɣef yiman-nneɣ.

Ur yezmir ad tezdeɣ tmussni s lɛamal kan n tɣerɣent (physiques) neɣ ilikaniyen.

Bla ccekk tmussni kan tezmer ad teɣfu ɣer lɛamal n lxedmat tiɣeffarin d tmuḥnatin iḥerriyen.

Llan waṭas n ṣṣenf n tezmert deg ulawen-nneɣ, ilaq ad neɛreḍ: Tamenzut.- tezmert talikanit. Tis snat.- tezmert tadurant. Tis tlata.- tezmert tusnak (psixique). Tis ukkus.- tezmert taɣefran (mentale). Tameɣrest.- tezmert n lebɣi. Tiseḍsat.- tezmert n tmussni. Tis saɛ.- tezmert n ṛṛuḥ ilemẓi. Ɣas ad nessarwaɣ (multiplier) tezmerṭ talikanit kan, ur nezwir ara ad nesers tiɣeffart.

Ɣas ad nezdiɣ tazmert tadurant deg usuddu-nneɣ, ur nezwir ara ad nesers tiɣeffart.

Aṭas n lɛamalat tusnaken (psikulujiten) teddun deg ulawen-nneɣ, bla ma tɛedda sɣur tmussni.

Ɣas ad ilin d imeqqranen imserɣaɣ n uɣerri (mente), tazmert taɣefran (mentale) ur tezwir ara ad tesers aṭas n twuriwin n tmussni.

Tazmert n lebɣi, ɣas ad tettwassarwaɣ (multiplier) ɣer taggara ur tesrus ara tiɣeffart n tmussni.

Akk ṣṣenf-a n tezmert ttarran s ɣer tɣemrawin d tesɣentin yemgarraden ur yellan ara deg tmussni.

Tmussni kan tezmer ad tesers s lxedma tiɣeffarin d ttjaraḍat iteddun d tikli.

Azeṭṭa deg tmussni yellan yellan ɣer medden, am yella ad nezdiɣ tettnefḍuɛ (gaspillée) deg tudert.

Yettban belli m’ara nger iman-nneɣ deg kullec iḍerrun deg tudert-nneɣ, nettnefḍuɛ (gaspiller) war fayda tazmert n tmussni.

Ilaq ad nwali tudert am ssuṛt (film) war ma ngur iman-nneɣ deg uḍḍisa, arurad (drame) neɣ tirugza (tragédie), akka ad nḥudd tazmert tamussnawt.

Tmussni s yiman-is d ṣṣenf n tezmert s tɣerɣert tettɛali tettrewrew (vibratoire).

Ur ilaq ara ad nger tamuɣli ɣef tmussni d asmekti, acku yemgarrad gar-asen am tafat n yenfalen (phares) n tkerrust ɣer webrid anda nettṛuḥu.

Aṭas n yixdamen iḍerrun deg ulawen-nneɣ, war ma tɛedda tmussni deg waya.

Deg usuddu-nneɣ d aṭas n yixdamen yellan d ssuqel d tiririt ssuqel, war ma tɛedda tmussni deg waya.

Amasal n teɣlent n tfekka-nneɣ yezmer ad yeqqel takerrust neɣ ad yesserwes (diriger) uḍaden i yettẓewwiḍen deg tukkit n upiyanu war ma tɛedda tmussni deg waya.

Tmussni d tafat ur tettuɣal ara tmusni tarussnant.

Uɛewdiw (aveugle) ur yettuɣal ara tafat n tgejdit, maca tella weḥd-s.

Ilaq ad neldi iman-nneɣ iwakken ad tekcem tafat n tmussni deg tidukanin tijɣalalin n yiman-iw, n yiman-is.

Tura ad neɛreḍ akken ilaq lmeɛna n awal n Yaxya, m’ara yeɛreḍ deg linjil: “Tafat tusa-d ɣer tidukanin, maca tidukanin ur tt-ɛaqlen ara.”

Maca ad yili d lmuḥal tafat n tmussni ad tekcem deg tidukanin n yiman-iw, ma ur nesseqdec ara s uqbel tiririt taɣbalut n uẓar n tussna (psukulujit).

Ilaq ad neffeɣ deg webrid tafat ad tesweṛ tirɣi n uẓar n YU n tussna (psikulujit).

Ur nessufeɣ ara iman-nneɣ ma ur nɛerḍ ara ad nbeddel, aɛreḍ-a kan yezmer ma nḥerrek s tideț iɣurfan isufiyen.

Tura ad fehmen imɣaren-nneɣ, sebba yesskidditen ad nqader tikkelt nniḍen d nniḍen iɣerfan yeɛnan lxedma ɣef yiman-nneɣ.

Tmussni yellan d taɣeffart, teggan-aɣ ad nessikrez deg tikli tiddet.

Maḥzunt amdan adurant, yesɣalben yisem-is amdan, yettwaḥzen s tazmert tazzrayt n lɛiqal (logique) taɣerɣert (dialectique), yettettu taɣerɣert (dialectique) n tmussni.

Bla ccekk tazmert iwakken ad nessenfali isental (concepts) iɛeqliyen tettban deg uẓar d tazɣart.

Seg taseɣẓent (thèse) nezmer ad nɛeddi ɣer tantiseɣẓent (antithèse) u deg usteqsi ad nessaweḍ ɣer taseddawit (synthèse), maca taseddawit (synthèse) deg yiman-is mazal-itt tella d asenteɣ (concept) anaɣlaf (intellectuel) ur yezmir ad yemɣil s tidet.

Taɣerɣert (Dialectique) n Tmussni d ttjaraḍt, teggan-aɣ ad nessikrez tiddet n kra n lḥaǧa deg yiman-is.

Lḥaǧat iɣerfanen ur yemɣilen ara s usawa isental (concepts) yettwasenfalen s uɣerri.

Tudert tettheggi seg lweqt ɣer wayeḍ d m’ara tt-neṭṭef iwakken ad tt-nɛerred, nettett-tt.

M’ara nɛerred ad nessenfali isental (concepts) m’ara nettwali lḥaǧa taɣerfant (naturelle), nerraɣ tamuɣli n tikli n tidet n lḥaǧa u nettmuɣu kan deg-s, asenger (reflet) n teẓri d isental (concepts) yellan d iẓɣaren ur yellan ara deg lḥaǧa yettwaẓran.

Alus (hallucination) anaɣlaf (intellectuel) yesseḥzin d nebɣa sddaw-s belli akk lḥaǧat n tgejdit ad mɣilent d lɛiqal (logique) taɣerɣert (dialectique).

Taɣerɣert (dialectique) n tmussni tezgi ɣef tikṛiḍit i ɣedren u ur yelli deg lmuḥaqra adurant tasubjektiwt.

Akk azref n tgejdit yella deg ulawen-nneɣ u ma ur ten-nessufɣ ara deg ulawen-nneɣ, ur ten-nessufɣ ara deg berra n yiman-nneɣ.

Amdan yettwakrez (contenu) deg Univers d Univers yettwakrez (contenu) deg wemdan.

D tidet wayen yukrez (expérimente) yiman-is deg ul-is, kan tamussni tezmer ad tekrez (expérimenter) tiddet.

Ameslay n tmussni yella d imsedrar (symbolique), yella d aẓidan, s lmeɛna tameqqrant d win yettaɣen kan tɣiffar ad t-fehmen.

Win ibɣun ad yesers tiɣeffart ilaq ad yesus seg ul-is akk irkelli yettwagzen yessawalen ad yili d YU, YU, d YU deg uɣerfu, deg-sen yettwarzen yezdi.