Tasuqilt Tawurmant
Tutlayt Tussnant
Tazrawt tanemmast tesɛa tarrayt-is yettwaqedyen, u tettwabḍa, s imawalen “deg” akked “ɣef” ur aɣ-yettarran ara ad nɛic srid ayen yellan.
Tira n ugama ur tcabi ara akken i tent-ttẓerran imusnawen.
Ahat, akken kan tettwafhem tira, yewwi-d ad tettwasemmi ولا tettwaɛṭeq s yiwen n wawal yewɛer n tutlayt tanemmast.
Ayen iban, imawalen-nni yewɛren n tusnakt tatrart, d tɛebbiḍt kan i useɣṛeb n tmusni.
Tira tugamanin ur tcabi ara, deg wayen yellan, akken i tent-ttẓerran imusnawen.
Tudert, akk ayen i d-ttarra yerna yettɛeddin fell-as, tetteddu seg imir ar imir, seg teswiɛt ar teswiɛt, u mi ara tt-teḥbes tmental tanemmast bac ad tt-tseɣẓen, tgi-tt d tamettant.
Kra n tɣuri ara d-tekk seg tira tugamant, ur tesɛi ara azal i wayen yellan s tidet deg tira-nni; ayen ur nẓer ara, tmental n umusnaw, tettuggun s tussniwin-is, tessenḥa deg tilawit n tɣura-s.
Tmental yettugguten, ur teẓer ara kan tira n tussniwin-is, maca, u ayen yugaren ayagi, tebɣa s tkerḍa ad teg tira ad ilint d tidet u ad cabint akk tussniwin-nni yellan deg tmental.
Tira n tuggiwt deg tmental tezmer ad teṭṭef ul; ula d yiwen seg yimusnawen-nni igujilen ur yeqqim ara ad yeqbel tilawit n tuggiwt-is.
Ahat, imusnawen n tallit-a ur qbilen ara ad ten-semmin s wid yettugguten.
Tazmert n tukksa-iman teǧǧa-ten ad amnen tilawit n tussniwin n tutlayt tanemmast.
Ayen iban, tmental yettugguten, tḥesseb iman-is d tamusnant, yerna s tkerḍa tebɣa akk tira n ugama ad teddunt deg iberdan n tmusni-s.
Urɛad i d-tekka tira tajḍidt, ad tt-ɛerḍen, ad tt-semmin, ad tt-geren deg wemkan-nni ولا wagi, amzun ẓran ayen i tebɣa.
Qqaren d yalufen n wawalen i d-ufan bac ad semmin tirawin, maca ur ẓran ara imusnawen n lekdeb ayen yellan s tidet deg tira-nni.
Am d umedya deg wayen yellan s tidet n wayen i d-neqqar deg yixef-a, ad nebder tfekka n wemdan.
S yisem n tideț, nezmer ad nbedder s tẓẓla belli tfekka-agi tasugnant tettwaneggeɛ i yimusnawen atrar.
Asentel am agi, yezmer ad yettban d leɛyaḍ ɣer yimeqqranen n tusnakt tatrart; war ccek, yuklal-aɣ-d seg-sen ad aɣ-ssuffɣen seg din.
Lameɛna, nesɛa llsas iǧehden bac ad nqaren asentel am agi; ayen ur nẓer ara, tmental yettugguten, tumen s tmusni-nsen n lekdeb, ur zmiren ara ad qblen ayen yellan s tidet deg tmusni-nsen.
Lemmer ad nini i yimeqqranen n tusnakt tatrart, belli Conde de Cagliostro, win yesɛan azal meqqren deg leqrun XVI, XVII, XVIII mazal yettidir deg leqrun XX, lemmer ad nini belli Paracelso, asenselkim yesɛan azal meqqren deg leɛmer alemmas, mazal yettidir, tzemrem ad tetɛemdem belli imeqqranen n tusnakt tatrart ad ḍsen fell-aɣ u ur qbilen ara asentel-nneɣ.
Lameɛna, akka i tella: ttidiren tura ɣef wudem n tmurt wid yettbeddilen s tidet, irgazen ur yemmettaten ara, yesɛan tfekkiwin i d-yekkan si yalufen n yiseggasen yerna agim n yalufen n yiseggasen ɣer deffir.
Amezwaru n tira-a yessen wid yettbeddilen, maca ur yeẓri ara tissist tatrart, tuggiwt n yimusnawen d waddad n tmusni n yimusnawen.
ɣef waya, ur neɣli ara deg usirem n uɣbel belli imḍefren n tutlayt tanemmast ad qblen tilawit n tiggawin-nneɣ yettɛeǧǧiben.
Tfekka n umbeddel tella d amgired deg tutlayt tanemmast n tallit-a.
Tfekka n umbeddel tzemmer ad tbeddel ṣṣifa-s u ad tuɣal ɣer waddad-is akken tella, war ma yesɛa aɣbel.
Tfekka n umbeddel tzemmer ad tekcem srid ɣer tis rebɛa tusift, u ad tekkes ṣṣifa n yemɣi ولا awadem dɣa ad tuɣal ɣer waddad-is akken tella, war ma yesɛa uɣbel.
Tfekka n umbeddel, tbeddel lqayedat teqdimin n Anato-mia tunṣibt.
Ayen ur nẓer ara, kra seg wigi, ur zmiren ara ad ɣelben wid yettugguten n tutlayt tanemmast.
Aɣyoul-nni yeqqimen ɣef tseddat-nsen, war ccek, ad aɣ-ẓren s tḥeqqart, ولا s urfu, ولا s tḥninint.
Lameɛna, tideț d ayen yellan, tilawit n wid yettbeddilen d amgired deg tussniwin tatrarin.
Amezwaru n tira-a yessen wid yettbeddilen, maca ur yettraǧu ara ad ttamnen fell-as.
Yal amẓẓuɣ n tfekka n wemdan, yettwaqedyen s lqayedat d tazmarin ur ẓran imugguten n tutlayt tanemmast.
Iɣsan n ugama, deg iman-nsen, tettwaneggeɛen i tussna tunṣibt; tira tusnakiwin yifen akk, ur teqqimen ara: H2O, sin n yiɣsan n Hydrogène yerna yiwen n Oxygène bac ad ilin d aman, d tɛebbiḍt.
Ma nebɣa ad negmer deg uswir n usseklay aɣsan n Oxygène d sin n Hydrogène, ur d-tekken ara aman ولا kra, axaṭer tira-a ur teqqim ara, ixus-itt uɣsan n tmes, kan s uɣsan-a i nezmer ad nexleq aman.
Tmugri, ɣas tecbeɛ-itt tesfi, ur tezmmer ara ad aɣ-tessiweḍ ɣer wayen yellan s tidet.
Tbebḍa n tmessaɣ, d wawalen yewɛren i tettwassummen, d tɛebbiḍt kan i useɣṛeb n tmusni.
Ayen yellan deg tmental tebɣa tmessaɣ ولا tira tesɛa isem d ṣṣifat, d wayen yesseɣwan u yesseḥya.
Acuɣer tmental tḥesseb iman-is d tamusnant? Acuɣer tettuggu tuman belli timessaɣ d tirawin akken i tent-txemmem? Acuɣer tmental tebɣa ugama ad yili d adeg n tussniwin-is, tiggawin-is, uɣur-is, d tussniwin qbel-aɣ?
Deg tidet, tirawin tugamanin ur telli ara akken i ttummen, tmessaɣ d tazmarin n ugama, ur telli ara akken tella tmental.
Tudert d tasusmi, ur tella d tmental, ولا d usmekti, ولا tcabi. Kan tudert tetteddu, tezmer ad tɛic iman-is srid tilawit n tudert tilellit deg umussu-s.
Lameɛna, yewwi-d ad nbedder s tẓẓla, deg wayen mazal yella deg iman-nneɣ kra n uɣsan yezdin, tudert ad teqqim deg tama gar uɣsan-a dɣa ur tezmer ad teɣḍem tifawt yellan d tidet.