Tasuqilt Tawurmant
Aslugen n Upendu
Yelha d-yeɛǧeb ad yesɛu yiwen tasaɛet deg uxxam, mačči kan akken ad yessen lweqt, maca daɣen ad ixemmem kra.
Bla adday n tasaɛet, tasaɛet ur txeddem ara; amussu n adday d-yessenfalayen aṭas.
Deg zman aqdim, dogma n tuddsa ur yelli ara; imiren, ṛebḥa-nni fehmen belli tilɣiwin ttarunt daymen ɣef ungal n Adday.
Kulci yettruḥuy yeqqel, yettali yettress, yettimɣur yeqqel d ameẓyan, yettruḥuy yettas ɣef ungal-agi yelhan.
Ulac ayen d-yettweɛǧaben deg wayen akk yettzeɣziɣen, kulci yedda s urẓaz n lweqt, kulci yettawḍen yettɣimi.
Deg yiri n adday tella tferḥa, deg wayeḍ tella lemriḍa; akk iḥulfan-nneɣ, axemmimen-nneɣ, tiɛraq-nneɣ, tmenna-nneɣ, zeɣziɣen ɣef ungal n Adday.
Asirem d tayri, ttamɛun d asirem, ḥemmu d lemriḍa, rrbeḥ d lexsara, ttaɛwin d lexser, qqimen tḥeqqaniyen ɣef sin yiran n umussu n adday.
Teffeɣ-d Maṣer s tezmert-nnes akken ma tella d tselṭan ɣef yiri n wasif iqedsen, maca mi d-yeɣli adday ɣer tama nniḍen, mi d-yekker seg yiri nniḍen, yeɣli tamurt n iferɛunen ytekker Yerusalem, tamdint eɛzizen n imceyyeɛ.
Yeɣli Yisraɛil mi d-ybeddel adday amkan ytekker ɣef yiri nniḍen Tagelda Tarumanit.
Amussu n adday yettara yettsebbaɛ tigelda, yettawi-d tamadunin timeqqranin umbeɛd yesnegḍa-tent, atg.
Nezmer ad nesbedd deg yiri ayeffus n adday uɣalen n yiɣerbazen id-yettbanen d-tidett d-igujilen, ddiyanan d yiɣalen.
Nezmer ad nesbedd deg yiri azelmaḍ n umussu n adday akk uɣalen n uwanak ateryalist, marksist, alaḥadi, askeptik, atg. Antitez n umussu n adday, ttbeddilen, ttuɣalen ɣef ttbeddil ur fettun.
Amḥaddi adinan, s sebba n yal tiliwt yettweɛǧeben neɣ tixedɛit, yezmer ad yerẓeg ɣer tama nniḍen n adday, ad yuɣal d alaḥadi, ateryalist, askeptik.
Amḥaddi ateryalist, alaḥadi, s sebba n yal tilawt ur yettweɛǧeben, ahat tilawt metafizikit taseklant, yiwen lweqt n tuggdi ur yettwassnen, yezmer ad t-yawi ɣer yiri umqabal n umussu n adday yerna ad t-yuɣal d amdan adinan ur yettwaṭṭafen.
Amud: Yiwen uqellal yettwaɣleb deg yiwen umgaru s yiwen Esoterista, yella deg umesni d ateryalist.
Nessen isem n tmeṭṭut alaḥadiyet ur ttamnen ara s sebba n yiwen umur metafiziki yemlan akken ilaq, tuɣal d asbeddu yelhan deg uwanak yettwaṭṭafen.
S yisem n tidett, ilaq aɣ-d-nesɛeddi belli alaḥadi ateryalist yellan tidett, d leɣḍu, ulac.
Zdat n tmettant ur yettwagbaren, zdat n yiwen lweqt n tuggdi ur yettwassnen, iɛdawen n tudert, ateryalisten d wid ur ttamnen ara, ṛuẓun ɣer tama nniḍen n adday imiren imiren yerna ttɛellun, ttkunnun yerna ttɛellun s laman ur yettfukken d ttɛezza timeqqrant.
Karl Marx s yiman-is, amaru n Ateryalizm Dialektik, yella d amḥaddi adinan ayhud, dɣa umbeɛd tmettant-is, rran-as ddibaǧ n ddina meqqren.
Karl Marx, yebna Dialektika-s Ateryalist s yiwet tɣara kan: “Ad YEXLEQ SILAḤ AKKEN AD YESNEGḌ AMADAL N DDINAN S SKEPTIZM”.
D udmawen n tseɣ n ddina yettwawin ɣer taggara; Marx ur yezmir ad yaɛqel tella n ddiyanin nniḍen yerna yebɣa ad yesnegḍ-itent s Dialektika-s.
Karl Marx yeɛmer yiwen Seg Yigiten n Siyon id-yeqqaren s ulac: “Ur yettuɣal ma nčča amadal n ateryalizm d ulaḥad ur yettwaṭṭafen, ass ideg ara nrebḥ, ad nselmed ddina n Musa yettwaɣzen akken ilaq d akken d-dialektik, yerna ur nțeǧǧi deg amadal ddina nniḍen”.
Yelha aṭas deg Tdukla Tasuvyatit ddiyanan ttwabeddlen yerna ɣer yegdud ttwasselmaden dialektika ateryalist, mi deg ikeburen ttwalasen Talmud, Ayevliy d ddina, dɣa xeddmen ilelli bla uguren.
Iɣellaten n uwanak arus d iḥaddaden idinanen n Ungal n Musa, maca ttnuzun ɣer yegdud leɣḍu-agi n Ateryalizm Dialektik.
Ur nhedder mbla ɣef yegdud n Yisraɛil; ttnuzun kan mbla ɣer kra n tserta yerzan tilawt ideg, ttnuzun ɣer yegdud s Dialektika Ateryalist, mi deg sirr xeddmen ddina n Musa.
Ateryalizm d usensel, s akk tayri-nsen n tɣuriwin, timqeqɛaɛ d ttɛeqlen zdat n yal udem, ttṛuẓun deg uɣarbaz s ungal n Adday yerna ttbeddilen s lmuḍa ɣef leweqt d tɛaddatin.
Uselɣu d tigawt d sin isemawen iqeffafen i ttmeyzizen i ulac ayen i-ten-yessen.
Ulac ayen yessen uɣarbaz ɣef uselɣu, ulac ayen yessen ɣef tigawt.
Yiwen isem ur yella meqqar akken, yiwen isem. Tilawt mačči d isem ɣas uɣarbaz yezmer ad yexleq aṭas isemawen ɣef tilawt.
Uselɣu d uselɣu (Win Yellan), yerna kan s yiman-is yezmer ad yessen.
Yettwaru: “WIN YELLAN D WIN YELLAN YERNA S SEBBA YELLAN D WIN YELLAN S YIMAN-IS”.
Iḥaddaden n Rebbi tigawt, isselmaden n Ateryalizm Dialektik d imedyaten d ibellahen deg uɣelluy. Heddren ɣef tigawt s teflawit yettwaǧǧaǧen d timeḍfiqit, mi deg tidett ulac ayen ssnin ɣef tigawt-agi.
D acu d tigawt? Anwa deg wi d-ibellahen yessen? Tigawt yettwasutren tella daɣen d isem yettwamgerruden aṭas yerna d aḥeqqani aṭas.
D acu i d tigawt?, D akk? D wuzzal?, D aksum?, D amɣid?, D azru?, D nnaḥas?, D asigna neɣ d acu? Ad t-id-nini belli kulci d tigawt uɣal d amedya d abelleh am ad t-id-nini belli akk tgemmi n wemdan d taduɣa, neɣ ul neɣ taɣessa. S tidett, yiwen umur d yiwen yerna umur nniḍen d umur nniḍen, yal tgemmi temgarrad yerna yal tamɣart temgarrad. Ihi, anwa deg tɣaratin-agi akk d tigawt-agi yettwasutren?
S isemawen n adday tturen aṭas n medden, maca deg tidett isemawen mačči d tilawt.
Uɣarbaz yessen kan tilɣa ilawaten n ddunit, maca ulac ayen yessen ɣef tidett yellan deg tilɣa-nni.
Tɣuriwin ttbeddilen d lweqt d yiseggasen, dɣa ayen i-nelmed deg uɣerbaz, yeqqel ur yexdim ara; dɣa: Ulac ayen yessnen.
Isemawen n ayeffus agensas neɣ n azelmaḍ agensas n adday ttbeddilen am lmuḍa n tlawin, akk tiɣriwin-nni d tiɣriwin n uɣarbaz, ayen yettṛuẓun deg uɣalla n tmuɣli, d timeẓriwin, d teɣruḍan n uɣarbaz.
Ɣer yal tɣuri taseklunt yettwareẓmel tɣuri nniḍen, ɣer yal tiɣri taseklunt ttwabnan lɣiḍ, tettwareẓmel tiɣri nniḍen, dɣa, imiren, d acu?
Ayen yellan tidett, tidett, ayen iɣ-yehwan; maca ayagi mačči d tilawt n adday, ur yella gar uzɣaz n tɣuriwin d ttamnen.
Tidett d ayen ur nssin seg tmezwarut, seg lweqt.
Tidett tella deg alemmas n adday, mačči deg ayeffus agensas neɣ deg azelmaḍ agensas.
Mi steqsant ɣef Ɛisa: D acu d tidett?, Yeḥbes deg tmeɣra tameqqrant. Yerna mi steqsant ɣef Buda ayagi, yerra udem-is ɣer deffir yerna yeɛzel.
Tidett mačči d tilawt n tuɣalin, neɣ n tɣuriwin, neɣ n timqeqɛaɛ n ayeffus agensas neɣ n azelmaḍ agensas.
Isem i yezmer ad yexleq uɣarbaz ɣef tidett, ulac d tidett.
Aɣan i yesɛa uɣarbaz ɣef tidett, ulac d tidett.
Tuɣalit i nesɛa ɣef tidett, ammar d tameqqrant, ulac d tidett.
Uɣalen usenslen wala iɛeqlen atryalisten, ur nezmir ad aɣ-awin ɣer tidett.
Tidett d ayen ara yettwanɣaḍ deg udem ireqqsen, am mi nger uḍad deg umerɣeq yerna yerɣeq, neɣ mi nečča aman yerna nelɣeq.
Almmas n adday yella deg agensu-nneɣ, yerna dinna ideg ilaq ad nwali ad nɣaḍ deg udem ireqqsen tilawt, tidett.
Nḥwaǧ ad nesseɣreb iman-nneɣ s udem ireqqsen akken ad nesseɣreb iman-nneɣ ad nessen s tidett ɣef iman-nneɣ.
Taɣuri n tidett tessaweḍ kan mi nesseḥlaw imuren ur neḥwazen ara id-yedduklen tgemmi-nni.
Kan mi nesseḥlaw tuga, tidett tessaweḍ. Kan mi nesseɣreb “I yiman-iw”, tugaten-iw, timqeqɛaɛ-iw d tugdiwin-iw, tayriwin-iw d tmenna-iw, ttamnen-iw d tẓerqen-iw, tgerzimtin uɣarmazin d teflawatin n yal udem, tessaweḍ-aɣ ɣer taɣuri n tilawt.
Tidett ulac ayen tesɛa s wayen yettwanin neɣ d-yettwabeddlen, s wayen yettwarun neɣ d-yettwabeddlen, tessaweḍ-aɣ kan mi “d-yeɣli yiman-iw”.
Uɣarbaz ur yezmir ad iqelleb ɣef tidett ɣef ayen ur t-yessin ara. Uɣarbaz ur yezmir ad iɛqel tidett ɣef ayen ur t-yessin ara. Tidett tessaweḍ-aɣ seg tlalit mi nesseḥlaw akk imuren ur neḥwazen ara id-yedduklen “yiman-iw”, “nekk”.
Mi ma tella tɣella tettwalit deg nekk, ur tezmert ad taɣ uɣur ɣef wayen yellan tilawt, wayen yellan yugar tɣerfant, n temusniwin d uɣarbaz, wayen yellan tidett.
Mi yeɣli yiman-iw ɣer taɣellist tasuvyantit, tɣella tetteffeɣ akken ad tseqsi s tullist yerna ad taɣ uɣur ɣef udem ireqqsen tidett.
S tidett yeqqar Ɛisa: “SSET TIDETT YERNA AḌA-K ID-TESERREḤ”.
D acu tella i urgaz ad yessen semmus n llaf tɣuriwin ma ulac ad yeggar tidett?
Ungal uɣarmaz n yal argaz d ameɣlal, maca ɣer yal ungal yettwareẓmel ungal nniḍen wala yiwen wala wayeḍ d tidett.
Yelha aṭas ad nesseɣreb iman-nneɣ akken ad nessin iman-nneɣ akken ad taɣ uɣur yiwen wass ɣef udem ireqqsen tilawt, TIDETT.