Ddu ɣer ugbur

Tafat-Lxedma

Blaḥaqq, yal yiwen deg-neɣ yesɛa tasnarrayt-is (psychologie) d tin i d-yettunefken kan i netta, ayagi ur yezmir yiwen ad t-yekker, ur yezmir yiwen ad t-yessenɣel, ur yezmir yiwen ad t-yerr d uɣalat.

Ayaɣer, medden ur ttḥebbiren ara ɣef waya, aṭas daɣen ur t-qeɛɛden ara, acku ttwattin deg wallaɣ araḥsasi.

Yal yiwen yettqabal lḥeqiqa n tfekka n wudem, acku yezmer ad tt-iẓer, ad tt-yales, maca tasnarrayt (psychologie) d asettel nniḍen, ur tettban ara i ḥessat xemsa (les cinq sens), dɣa ɣef waya, tella-d tendenza tameqqrant i t-arẓaq, neɣ ad tt-yeḥqer, ad tt-iɛeyyer, ad tt-iḥseb d ayen ur yesɛi ara azal.

Bla ccekk, mi ara ad yebdu yiwen ad iɛass iman-is, d licaṛa ur nesseɣɣed ara belli iqeɛɛed lḥeqiqa tameqqrant n tsennarut-is (psychologie) yellan d tin-is.

Yella d wayen iban belli ulac win ara yetɛerḍen ad iɛass iman-is ma yella ur yufi ara zdat-s sebba d-ibanen.

S terangut, win ara yebdun ad iɛass iman-is ad yuɣal d amdan yemgaraden ɣef wiyaḍ, s tidet yessken-d tagnit n ubeddel.

Ayaɣer, medden ur bɣin ara ad beddlen, sεan lferḥ deg waddad deg ttidiren.

Yettɛeddi fell-aɣ weḥric mi ara nwali amek medden d-ttlalayen, ttemɣayen, ttzewwajen am lewḥuc, tteɛtaben ayen ur yettwassen, ttmattaten ur ẓran ssebba.

Abeddel d ayen yellan d aɣbalu, maca ayagi d ayen ur yezmir ara ma yella ur nebdi ara taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique).

Ilaq ad nebdu ad nẓer iman-nneɣ i wakken ad nessen iman-nneɣ, acku s tidet, amdan aqbayli ur yessen iman-is.

Mi ara ad naf uqdimi (défaut) deg tsennarut (psychologie), neḍfer-d yiwet n tagrawla tameqqrant, acku ayagi ad aɣ-yefk tagnit ad t-nelmed, ad t-nessufeɣ daɣen.

S tidet, uqdimi-nneɣ tasnarrayin (défauts psychologiques) ur ttwaḥesben, ɣas ma yella nesɛa agim (alf) n yiles i wakken ad netmeslay, ulɣum (palais) n wuzzal, ur nezmir ara ad ten-id-nesmeɣti am akken ilaq.

Ayen yellan d aɣilif deg wayagi, ur nessin amek ara nqissen lḥeqiqa n yal uqdimi (défaut); yal ass nettmuqul deg-s deg talɣa tameḍrant, ur nettak ara azal ilaqen; nettmuqul deg-s am ayen ur yesɛi ara azal.

Mi ara nqeɛɛed ttawil n waṭas, neɣ neɛqel lḥeqiqa n sebɛa iḍula (démons) i d-yessufeɣ Ɛisa Lmasiḥ (Jésus le Christ) seg tfekka n Meryem Amagdalit (Marie Madeleine), s terangut, amek nettḥussu ɣef uqdimi tasnarrayin (défauts psychologiques), yettbeddil s yiwen ubeddel aɣbalu.

Ur yelli d wayen yekren ma yella newwet-id deg talɣa yesɛan azal belli ttawil n waṭas yusa-d seg Tibet akk d Gnustik s %100.

S tideet, ur yelli d wayen yelhan mi ara nessen belli deg iman-nneɣ ttidiren agim (alf) n medden tasnarrayin (psychologiques).

Yal uqdimi tasnarrayt (défaut psychologique) d amdan yemgaraden deg iman-nneɣ deg wussan-agi.

Sebɛa iḍula (démons) i d-yessufeɣ Ustad ameqqran Ɛisa Lmasiḥ (Jésus le Christ) seg tfekka n Meryem Amagdalit (Marie Madeleine), d sebɛa ddnubat imeqqranen (péchés capitaux): ɣuṣa, ṭṭmeɛ, cceḥwa, ssxeṛ, zzux, tkeffali, teɣzi.

Akalayen, yal yiwen seg iḍula-yagi d aqerru n lɛeskeṛ (légion).

Deg Maṣer Aqdim n Ifaraɛunen, ila-t i yebdan ad yesfeḍ seg tikli-s tilellit, iḍula izeggaɣen n SETH ma yella yebɣa ad d-yekker fell-as leɛqel.

Mi ara nwali lḥeqiqa n uqdimi tasnarrayin (défauts psychologiques), win ara yebdun yebɣa ad yebeddel, ur yebɣi ara ad ikemmel deg waddad deg yettidir deg waṭas n medden yettidiren deg tussda-s, dɣa netta yettbdu taɛessast (l’auto-observation).

Akken ara nedda deg lxedma n zdaxel, nezmer ad neqiseɣ iman-nneɣ deg yiwet n tmekta (organisation) yellan d taneggarut deg usettel n usuffeɣ.

Yettwehhem yiwen mi ara yaf tmekta deg lxedma yerzan asuffeɣ n lemḍerbat (agrégats) tussdinin (psychiques) i yessegdalen iɣalatn-nneɣ.

Ayen yellan d agezzar deg wayagi, tmekta-agi deg usuffeɣ n uqdimi (défauts) tettwaxdem deg talɣa tatewselt (graduelle) tettwaxdem s ungal (dialectique) n leɛqel.

Ula d ungal asnegmi (dialectique raisonnatif) ur yezmir ad yella anda yella lxedma iḥercanen n ungal n leɛqel.

Tidyanin ttesskanen-d belli tmekta tasnarrayt (organisation psychologique) deg lxedma n usuffeɣ n uqdimi (défauts) tettwabna-d seg iman-nneɣ n zdaxel aɣarim.

Ilaq ad nsbeggen belli tella temgired gar Nekk (l’Ego) akk d Ser (l’Être). Nekk (l’Ego) ur yezmir ara ad ibnu tmekta deg isettalen tasnarrayin (psychologiques), acku deg iman-is d tagnit n wemserwel (désordre).

Anagar Ser (l’Être) i yesɛan tazmert ad ibnu tmekta deg tussda-nneɣ. Ser (l’Être) d Ser (l’Être). Ssebba n Ser (l’Être) d Ser (l’Être) s iman-is.

Tmekta deg lxedma n taɛessast (auto-observation), aserɣed akk d usuffeɣ n lemḍerbat-nneɣ tussdinin (agrégats psychiques), tettwaxdem s unamek ibanen n taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique).

Deg yal amdan yella unamek n taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique) deg waddad yemḥebsen, maca yettkemmil deg talɣa tatelselt (graduelle) akken ara nettestɛemmer.

Unamek-agi yettarra-aɣ nezmer ad nḥessu s tidet, ur d-nettili ara s terruza (associations) tiɣemsanin, i iman-nneɣ yemgaraden i yettidiren deg tussda-nneɣ.

Asettel-agi n tasersut (extra-perceptions) tiḥessanin (sensorielles) yebda ad yettwaleɣ deg uẓar n Parasennarut (Parapsychologie), yesseban-d deg waṭas n usnuzu (expériences) i yettwaxedmen s leɛqel deg tallit, yella fell-as aṭas n usaru (documentation).

Widak i yekkren lḥeqiqa n tasersut (extra-perceptions) tiḥessanin (sensorielles) d imeksasen (ignorants) deg %100, imexlufen (bribons) n wallaɣ (intellect) yettwafen deg wallaɣ araḥsasi.

Diɣen, unamek n taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique) d ayen yellan d aɣur, yella anda yella usaru n Parasennarut (Parapsychologique), yettarra-aɣ ad naɛess iman-nneɣ deg zdaxel akk ad neqiseɣ s tidet lḥeqiqa tameqqrant tussdidit (subjective) n lemḍerbat-nneɣ yemgaraden.

Tmekta tatelselt (organisation successive) n umur yemgaraden n lxedma yerzan asettel yellan d aɣur n usuffeɣ n lemḍerbat (agrégats) tussdinin (psychiques), yettarra-aɣ ad neqiseɣ “Taktat-Lxedma” yellan d taggarut, telha i usettel n tnekkelt n zdaxel.

Taktat-Lxedma, ɣas ma d lḥeq belli tezemmer ad aɣ-tefk tugniwin (photographies) tisnarrayin (psychologiques) yemgaraden n tallit yezrin, ma yella jemɛent-d ad tent-id-tessers deg uẓewweṛ (imagination) nneɣ tugna taddir akk telqim deg wayen nella zdat ma nsebded lxedma tafessast n usuffeɣ (psycho-transformiste) aɣarim.

Ulac ccekk belli ur nebɣi ara ad nuɣal ɣer tugna-nni yessewhamen, d assegdel yellan d amuddir n wayen nella.

Seg tama-yagi, tugna-yagi tasnarrayt (photographie psychologique) tezemmer ad telḥu am gar-aneɣ gar wass-a yettubedlen akk d wayen yezrin, yettḥuddun, d imeqqran akk d wayen iɛejben.

Taktat-Lxedma tettwaru yal ass s lemɣerbat (événements) tasnarrayin (psychologiques) yettwarun seg umazrar (centre) n taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique).

Llan deg tussda-nneɣ iɣewwaren ur nebɣi ara, ur nettɛerḍ ara ad ten-nexḍuɛ.

Amdan yellan d bab n wawal, ur yezmir ara ad iɣi, d bab n wawal, yesserked ad d-yaf deg talɣa tummidt (insolite) aṭas n iman yettakkeṛ deg umur iɣarimen n tussda-s, d ayen yettakken lxelɛa, maca ur yelli d ayen ur yezmir ara.

Tameṭṭut yelhan yellan teččuṛ d lɛeqliya ameqqranin, tlaceqqant deg ruhaniyya akk d tarbiyya yelhan, s unamek n taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique) ad taf deg tussda-s tilellit deg talɣa tummidt (inusitée) belli deg tussda-s n zdaxel yettidir agraw n iman timsegdawin, yettak lxelɛa akk ur yettwaqbal ara i umazrar aɣamsan neɣ unamek n tullist n yal amezdaɣ yellan d bab n wawal, maca ayagi yezmer ad yili deg uẓar yellan d ṣṣeḥḥ n taɛessast tasnarrayt (auto-observation psychologique).