Tasuqilt Tawurmant
Tamusni-Timanit Tilemẓit
Nnan-aɣ-d s tmusni tameqqrant belli nesɛa tẓa u sebɛin n tmergent n teswiɛt (SUBCONSCIENCIA) u tlata n tmergent n tmuɣli (CONCIENCIA).
Ma yella newwi-tt-id s wudem asrid ur nettwali, ad d-nini belli tẓa u sebɛin n tmergent n Tseddaṛt i nella nɣar deg-neɣ, tettwaḥrez, tettwaseɣrez, tettwakcem, deg yal yiwen seg “Yuten” ay d-yesduklen “Nek Wiyi”.
Yal waḥed, Tseddaṛt neɣ Tmuɣli yellan deg yal “Yu”, tettwaxdam s ccert-ines.
Yal “Yu” i yesqedcen yesserḥay-d acḥal n tmergent n Tmuɣli, aserḥi neɣ asellek n Tseddaṛt neɣ Tmuɣli, ur yezmir ad yili anagar s useqdec n yal “Yu”.
Akken yegget uṭṭun n “Yuten” i yesqedcen, akken teggut Tmuɣli-yaɣ s yiman-nneɣ. Akken yeẓẓi uṭṭun n “Yuten” i yesqedcen, akken i d-yeẓẓi uṭṭun n Tmuɣli i d-yeqqimen.
Asellek n Tmuɣli yezmer kan ma nesseɣẓen “YU”, ma nemmut deg yiman-nneɣ, deg umkan d ussan-a.
Ur yettnaki belli ma Tseddaṛt neɣ Tmuɣli mazal tettwaseɣrez deg yal yiwen seg “Yuten” i nella ncar deg-neɣ, ad tili teṭṭes, deg waddad n tmergent.
Ilzem-aɣ ad nebeddel tmergent ɣer tmuɣli, u ay-a yezmer kan ma nesseɣẓen “Yuten”; ma nemmut deg yiman-nneɣ.
Ur nezmir ad neqqim ma ur nemmut ara uqbel deg yiman-nneɣ. Wid yettaɛraḍen ad qqimen uqbel akken ad mmuten, ur sɛin ara tajriba s tidet ɣef wayen i d-qqaṛen, teddun s tazzla deg ubrid n tuccḍa.
Arrac imecṭaḥ d wid yessewhamen, ttmektayen Tmuɣli-nsen s yiman-nsen; qqimen s lekmal.
Deg tfekka n uqcic amecṭuḥ yella deg-s uɣal n Tseddaṛt d ay-a i t-yeǧǧan d amxir.
Ur nebɣi ara ad d-nini belli meṛṛa tmergent n Tseddaṛt neɣ Tmuɣli tettyughal deg uqcic amecṭuḥ, maca ma yella tlata n tmergent tilellit ur tettwaḥrez ara gar “Yuten”.
Walaḥi, tamergent-a n Tseddaṛt tilellit tettyughal gar tfekka n yergazen imeẓyanen, ttettawi-asen-d Tmuɣli-nsen s yiman-nsen, tifrat, atg.
Imeqqranen ttwalin aqcic amecṭuḥ s ṛṛeḥma, ttxemmimen belli aqcic-a ur yesɛi ara tmuɣli, maca ttɣelliten aṭas.
Aqcic amecṭuḥ ittwali ameɣrar akken yella; ur yesɛi ara tmuɣli, d aweḥcic, d amedrar, atg.
“Yuten” n uqcic amecṭuḥ ruḥen-d, ttzin ɣef tqerruyt, bɣan ad kecmen ger tfekka tamaynut, maca acku aqcic amecṭuḥ mazal ur yexdim ara tikli, yal ameɣru n “Yuten” akken ad kecmen tfekka tamaynut, yettili d ayen akken i yugaren ayen yezmer.
Kra n tikkal, arrac țefferɛen mi ttwalin iḍetan-a neɣ “Yuten” i d-qeṛṛben ɣer tqerruyt-nsen, imiren deggin, țțru, maca imeɣranen ur fehmen ara ay-a u ttxemmimen belli aqcic yehlek neɣ ila-t lǧuɛ neɣ fad; akka i tella tmergent n imeɣranen.
Akken tettwabna tikli tamaynut, “Yuten” i d-yusan seg tudertin iɛeddan, kecmen cwiṭ cwiṭ tfekka tamaynut.
Mi ɛemṛen “Yuten” s lekmal, nettban-d deg umaḍal s tmuɣli-ya n lɛib yellan deg-neɣ; imiren, netteddu am wid yellan ttṭesen anda ma nella; daymen ur nesɛi ara tmuɣli, daymen d aweḥcic.
Mi nemmut, tlata n leḥwayeǧ ad kecment ɣer uẓekka: 1) Tfecka tarakalit. 2) Ǧadar uḍman arganic. 3) Tikli.
Ǧadar uḍman, am iḍetan yetțuqelleɛ cwiṭ cwiṭ, zdat uẓekka mi tfecka tarakalit tettuqelleɛ daɣen.
Tikli d tmergent neɣ d tin yetriren, tketcumu tettffeɣ seg uẓekka yal tikkelt i tebɣa, tefreḥ mi wid yeḍṛen fell-as aɣen-d iferrawen, teḥemmel tawacult-is tettṛuḥu s leɛqel alama tuɣal d aɣebbar akusmik.
Ayen yetteddun seld uẓekka d EGO, YU yemgaraden, nek wiyi, d ugar n lexyal deg-sen tettwaḥrez Tseddaṛt, Tmuɣli, i deg wakud-is d ṣṣaɛa-s teɣal, tetteɛmer.
Yella d leḥya deg mi tettwabna tikli tamaynut n uqcic, teɣlin daɣen “Yuten”.